Mer än tjugo år med sång – historien om UNGiKÖR

»Gör något som kan främja Sveriges barn- och ungdomskörer.« Det var ett av uppdragen Madeleine Uggla fick när hon blev ordförande i Sveriges körförbund i mitten av 80-talet.

»Gör något som kan främja Sveriges barn- och ungdomskörer.«
Det var ett av uppdragen Madeleine Uggla fick när hon blev ordförande i Sveriges körförbund i mitten av 80-talet.

– Jag tyckte att det var nödvändigt för barn- och ungdomskörerna att organisera sig. Vi hade väldigt få unga körer i Sveriges körförbund, och vi ville hitta ett sätt att ta hand om dem, berättar hon.

– Kyrkorna har alltid varit bra på att organisera sin körverksamhet, men nu ville vi fånga upp även dem som fanns utanför kyrkan och se om man kunde göra något för barnrösten genom att stödja barnkörer pedagogiskt och ekonomiskt.

– Det som lockade mig att arbeta med det här var målet med att skapa en meningsfull musikalisk fritid för barn utan att det behövde vara professionellt. Här gällde det att inspirera och hitta repertoar som skulle passa även de mindre erfarna körerna. Men personligen tycker jag att min insats har varit ganska blygsam. Jag hittade på namnet UNGiKÖR och satte igång det hela, sedan fick andra ta över.

Fred Sjöberg blev förbundets första ordförande. Till en början tog man hjälp av Sveriges körförbunds distrikt för att hitta medlemmar. 1987 startades Norbusam, samarbetsorganisationen för de nordiska ländernas barn- och ungdomskörförbund. Genom att förbunden gick ihop kunde man tillsammans genomföra större evenemang. Den första Norbusangfestivalen ägde rum i Drøbak, Norge 1987. De olika länderna turas nu om att vara värd för festivalen. UNGiKÖR har arrangerat Norbusang fem gånger; i Göteborg 1993, Kalmar 2001, Västerås 2005, Malmö 2010 samt i Borlänge 2014.

1989 – Anne Johansson blir ordförande
»För många är barnkör bara något gulligt. Man glömmer ibland att även barn och ungdomar kan musicera på en hög konstnärlig nivå.«

Under Anne Johanssons tid som ordförande tog UNGiKÖR flera avgörande steg. 1989 bildades distrikt Kalmar, och därefter raskt tre andra distrikt. Målet var att få fler medlemmar och bli godkänd som ungdomsorganisation av Ungdomsstyrelsen vilket skulle betyda bättre ekonomiska förutsättningar.

– Vi ville ge barn och ungdomar möjlighet att träffas och göra konserter tillsammans, satsa på spännande saker, genomföra större projekt och träffa andra körledare.

En annan stor del av arbetet var att få fram ny repertoar för barn- och ungdomskör. Dels beställdes ny musik, dels gav man ut arrangerad musik i samarbete med Gehrmans Sveriges och Bo Ejeby förlag. Sven-Eric Johansons »Pelle plutt-sånger«, Bengt Lundins »Himlasprång«, och häften med spanska sånger och polska julsånger är exempel på det.
– Vi initierade också en kanontävling som resulterade i »Kanonboken«.

1991 – Godkända!
Anne Johanssons enträgna arbete med att värva nya medlemmar till UNGiKÖR gav så småningom resultat. Allt fler medlemmar strömmade till, och fler körer bildade förening.
– Det var viktigt att ge barn- och ungdomskörerna en högre formell status i likhet med andra föreningar inom till exemempel idrott, menar hon.
Sedan 1991 är UNGiKÖR alltså godkänd som ungdomsorganisation, vilket innebär ekonomiska bidrag i proportion till antalet medlemmar i förbundet. Anne Johansson blev kvar som ordförande till 1997.

1993 – Utmärkelsen »Årets barn- och ungdomskörledare« blir till
UNGiKÖR handlar inte bara om barnen och ungdomarna, utan även om de eldsjälar som leder och inspirerar dem.
Därför instiftade UNGiKÖR en utmärkelse för att uppmärksamma och höja statusen för de personer som har arbetat konstnärligt, pedagogiskt, administrativt, debatt- eller idémässigt för att främja barn- och ungdomskörsången i Sverige. 1993 blev Carl-Bertil Agnestig den förste att ta emot utmärkelsen »Årets barn- och ungdomskörledare«. Sedan dess delar UNGiKÖR varje år ut ett stipendium på 30 000 kronor till körledare som gjort en betydande insats för barn- och ungdomskörsången i Sverige.

Alla pristagarna
1993 Carl-Bertil Agnestig
1994 Bodil och Daniel Helldén
1995 Bror Samuelson
1996 Ingen utdelning
1997 Eva-Katharina Larsson (postumt) och Gunnel Fagius
1998 Eva Ekdahl
1999 Karin Fagius
2000 Anne Johansson
2001 Bo Johansson
2002 Karl-Fredrik Jehrlander
2003 Kerstin Linzander
2004 Jan-Åke Hillerud
2005 Anna Cederberg Orreteg
2006 Georg Riedel
2007 Eva Svanholm Bohlin
2008 Birgitta Rosenquist Brorson
2009 Marie Bejstam och Charlotte Rider Norlander
2010 Ing-Mari Ek
2011 Daniela Nyström
2012 Anne Aaltonen Samuelson
2013 Björn Johansson
2014 Petter Ekberg

1999 – KILLARiKÖR
Vad ska vi göra för att fler killar ska våga gå med i våra barnkörer?
I slutet av 90-talet började satsningen på KILLARiKÖR. Flera projekt drogs igång med hjälp av pengar från Madeleine Ugglas stipendiefond. Syftet var att i förlängningen säkra återväxten av manliga körsångare till Sveriges vuxenkörer. På flera håll i landet hålls fortfarande KILLARiKÖR-dagar med manliga körledare. Under SJUNGiKÖR-festivalerna har man också arbetat speciellt med killarna i egna arbetsbodar och UNGiKÖR stödjer varje år ett flertal projekt med fokus på killar.

2000 – Första SJUNGiKÖR-festivalen
Nästa steg för organisationen blev att anställda en verksamhetsledare. Det gav förbundet möjlighet att bjuda in körerna till en egen festival.

År 2000 blev Bodil Helldén verksamhetsledare efter att ha varit ordförande i två år. Det innebar två viktiga förändringar. Dels kunde förbundet satsa mer på information i form av en hemsida, en egen sida i tidningen Körsång och så småningom den egna medlemstidningen SJUNGiKÖR. Dels fanns nu mer tid och möjligheter att genomföra stora projekt och utveckla förbundet.

– Vi hade länge funderat på att göra en rikstäckande festival, och nu gavs förutsättningarna, berättar Bodil. Örnsköldsvik blev värd för den första SJUNGiKÖR-festivalen med ett hundratal deltagare. Året därpå i Färjelanda kom dubbelt så många.
– Tredje året i Ängelholm var vi över 400, och det känns lagom stort. Då kan många körer vara med samtidigt som man behåller en familjär stämning.

Festivalerna har varit ett bra sätt att fånga upp de lite äldre ungdomarna. Deras medverkan har också varit till förebild och inspiration för de yngre.
– Både barn och ledare har mycket roligt på festivalerna, samtidigt som vi alla arbetar för att hålla en hög musikalisk ambitionsnivå.
– Vi är stolta över att vi har lyckats engagera många av Sveriges mest framstående körpedagoger som ledare för arbetsbodarna.

2000 – UNGiKÖR startar ungdomsrådet och ungdomsrådskören
Nu ville man att ungdomarna själva skulle vara med och utforma förbundets framtid. Ett ungdomsråd bildades med representanter från de olika distrikten. Rådet träffas tre gånger om året. De har funnits med bakom kulisserna under SJUNGiKÖR-festivaler och körledarkonvent. Dessutom sjunger de tillsammans i en egen kör.

Bild: Barn och sang

2004 – Barn och sång

Engagemanget för barnrösten är viktigt. UNGiKÖR var med och startade projekt Barn och sång tillsammans med Uppsala Universitets Körcentrum och Rikskonserter. Läs mer på www.barnochsang.se!

Med åren har UNGiKÖR blivit en stor organisation med över 5000 medlemmar i nio distrikt.

– Vi har en bra grund att stå på för en fortsatt utveckling, säger Bodil Helldén, verksamhetsledare.
Vi har till exempel tagit steget ut i Europa genom medlemskapet i den europeiska körfedrationen Europa Cantat. Därigenom får medlemskörerna körer tillgång till en mängd festivaler och andra evenemang.

2011- Sveriges Ungdomskör i januari 2011 startade pilotprojektet Sveriges Ungdomskör.

2013 Nya verksamhetsledare
 Hösten 2012 samt under 2013 tillträdde UNGiKÖR:s nya verksamhetsledare Lotta Wilund och Ingrid Sköld Aaresjold. De efterträdde UNGiKÖR:s trotjänare Bodil Helldésom gick i pension.

 

 

 

 

 

 

Dela denna sida

Dela på facebook
Dela på whatsapp
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på pinterest
Dela på print
Dela på email